Nu har det gått några månader sedan säsongen tog slut - om du blickar tillbaka, hur vill du sammanfatta?
Jag tycker att man får se det i ett lite större perspektiv och vi är ju två juniorlag. J20 vann SM-guld och det är ju killar som vi har haft och det är man ju stolt över. Den är ju dessutom en erfarenhet som alla lyfts av. Vår egen insats i J18 var bra och vi har tagit ett kliv till. Det är vår tredje säsong som ledare och vi har klättrat i hierarkin varje år. Vi har alltid varit bland de åtta bästa. Men det är klart att det är svårt att ha två så bra juniorlag, det är ingen hemlighet. Man kan inte mäta allting i vinster heller. När vi har 4-6 juniorer i A-laget det är då vi får ett kvitto på att vi har nått framgång. Visst är det är viktigt att vinna men inte till vilket pris som helst.
Var det snopet att det "bara" blev kvartsfinal?
Nej, det tycker jag inte. Tittar man på spelprogrammet så syns det att det hade varit svårt att dubbelspela killarna (många av J18-spelarna spelar ju även i J20 som har förtur i uttagningen av spelare, reds anm.). Som det var nu fick vi stryk mot ett mycket bra lag, Skellefteå var ett snäpp bättre. De var det bästa laget som vi mötte under hela säsongen. Sedan är ju, återigen, det viktigaste att utveckla laget och individerna och där har vi ju nått framgång. Förut hade vi spelare i landslaget, nu har vi spelare som är ledande i landslaget. Bara det är bra . Men det är en färskvara, det gäller att fortsätta att jobba hårt. Nu är det ju nya killar i nya kullar som kommer. Det gäller att vara beredd på att jobba.
Årets höjdpunkt för J18?
Vi har gjort det bra hela året men vinsten i FM Mattson cup sticker väl ut. Det var första gången vi vann något så stort och det var mycket roligt. Sedan tycker jag att hela serien efter jul var väldigt bra. Att vi utan J20 killarna klarade av att spela så bra och med så stort ansvar, det tyder på att vi har bredd.
Årets överraskning?
Oscar Östlund i mål. Oscar är en kille som har jobbat stenhårt sedan dag ett. Han stod inte så mycket i början men jobbade sig in. Där har vi något stort på gång på målvaktsidan i framtiden, en spelare med stort hjärta och bra attityd.
Årets besvikelse?
Det är väl när man åker ut. Hade du frågat efter match 3 så hade jag ju sagt utan någon större tvekan att vi skulle gå vidare. Med det är små marginaler i hockey och man måste kunna ta en förlust också.
Vilken spelare har gjort mest avtryck förutom Oscar Östlund?
Vi har många som kan gå hela vägen. Men en kille är Victor Berglind. Han har ett bra spelsinne och de ingredienser som krävs. Sedan vill jag också nämna Ludvig Rensfeldt och Johan Larsson, två killar med bra karaktär som har varit jäkligt bra. De ligger långt fram men det är ju samtidigt långt kvar.
Efter en säsong som den här i en klubb som Brynäs som låter juniorerna faktiskt få chansen, upplever du då att det blir en stress om att bli uppflyttad?
Det kanske mest föräldrar känner stress. Man ser att folk flyttas upp och undrar varför ens eget barn inte flyttas. Men vi försöker placera killarna där de har en tillhörighet. Det gäller att spela på sin egen nivå och se till att spelarna inte hamnar i skarvar. Vi jobbar ju i ett 4-årspespektiv och det går inte att se hur det i slutändan kommer att gå för en spelare på hur man flyttas och var man placeras. Men det är klart att det kan vara svårt för föräldrar och spelare att förstå. Alla utvecklas olika och det måste man förstå och acceptera. Vi vill att alla skall spela åtminstone ett år i B-juniorlaget (J18) både för utveckling och för det sociala med kompisar. Men det beror också på hur det ser ut i lagen ovanför.
Var i ligger svårigheterna med att flyttas upp?
Det är ju olika hierarkier i de olika grupperna. Det gäller att man går in och vågar att ta för sig, men samtidigt att göra det ödmjukt. Sedan kan man ju inte sätta sig ner och koppla av i tron att man har uppnått något. Det är ju när man blir uppflyttad som det börjar.
Hur ser truppen ut inför nästa säsong?
Det är tidigt att säga. Men tittar man på 90-talskullarna så ser det ju bra ut. Niclas Gällstedt har ju gjort ett jättebra jobb med U16. Det kommer nog se ut ungefär som förut, även om det kan bli lite fler hål. A-laget tar ju upp några spelare nu och då tar ju J20 ifrån oss. Å andra sidan innebär ju det att andra får ta plats och utvecklas. Sedan händer det mycket nu under sommarträningen, det är där utveckling kommer.
Vilka försvinner upp till J20?
Det är fem spelare som det ser ut. Målvakten Oscar Östlund, backen Victor Berglind och anfallarna Johan Larsson, Ludvig Rensfeldt och Felix Eriksson. Det är ungefär där vi skall ligga, på fyra fem spelare varje år. Men det är ju den bedömning som vi har i dagsläget och det kan ju skifta i efter sommaren. De som ger 100 procent varje dag passerar ju de som bara ger 80 även om de anses mer talangfulla. Man måste förstå, i de här åldrarna, att de som går hela vägen är just de som ger allt hela tiden. Alla kan ju inte heller bli A-lagsspelare av de tolv till fjorton killar vi tar in varje år.
Hur ser träningen ut just nu?
Vi kör 10 pass i veckan, ungefär 2,5 timme varje kväll, och har ledigt på lördagar och söndagar. Det är här vi lägger grunden till framgångarna. Vår fys-tränare Peter Svensson, som håller i träningen, är fantastiskt duktig och har bidragit till att vi blivit så bra. Vi märker att vi rent fysiskt har blivit mycket bättre och att vi framförallt konditionsmässigt är överlägsna alla andra.
Du är lite blygsam över din egen betydelse för framgångarna.
Visst är man som ledare med och påverkar, men Markström är ju inte världens bästa målvakt för att vi har haft honom. Han har ju bestämt sig själv för att bli bäst. Sedan har ju han gått i bräschen för de andra som kommer. Jag kommer ihåg när markström kom och hans första månad i gymmet och på brottarmattan var inte rolig att se. Nu är det helt annat, han har kämpat sig upp, han har inte haft någon gräddfil. Men oavsett det så hade vi lite av en nystart för några år sedan. Vi körde hårt med 88:orna och 90:arna och sedan har ju de som sagt blivit kulturbärare. De har varit drivande de senaste åren. De visar med exempel att om man är noggrann så kan man komma någonstans. Alla andra ser vad det är som krävs för att gå hela vägen. Killar som Silfverberg och Markström är sådana, de gör vad man säger och är alltid först. De pinar sig varje dag men har ju nytta av det nu. De riktigt bra spelarna, de har inga tränare, de passerar tränare.
Hur skall ni bibehålla framgången?
Nu måste vi ta nästa kliv efter framgången, och inte känna att vi är nöjda. Nu har J20 vunnit men vi skall inte bli mätta eller berusade av det. Vi ledare måste fortsätta att driva på. Det tar tid att bygga upp saker men det går fort att rasera.
Text Henrik Harrysson